LJUS OCH MÖRKER

För 50 år sedan hölls den allra första globala miljökonferensen i Stockholm 1972. Det var då man beslutade om FN:s klimatprogram UNEP och bestämde att Världsmiljödagen skulle firas varje år den 5 juni. I samband med detta framförs nyskriven musik om hållbarhet.

LJUSET

I pianostycket Frozen Waters skimrar på storbildsskärm ljuset från storslagna vyer och närgångna bilder över frusna sjöar och hav. Men hur länge kommer de att förbli frusna i klimatförändringarnas spår?

MÖRKRET

I första satsen ur kontrabaskonserten Människa mot natur tar det stora trädet, ännu oberörd av människans hägringar, ordet och besjunger sin klagosång över de skogar som inte fick vara.

LJUS OCH MÖRKER

Ljus och mörker, för röst och ensemble, framförs med video och bildspel och består av tolv sånger med förspel till dikter av Harry Martinson. Sångcykeln berör frågor kring klimatförändringar, miljöförstöring, artutdöende, social rättvisa, människans relation till naturen och vår plats i universum.

Texterna är hämtade från Dikter om ljus och mörker, som trots att den skrevs redan 1971 innehåller flera dikter med vilka Martinson varnade för konsekvenserna av en kommande klimatkris. Martinson med sin särskilda skärpa att observera naturen och samtiden, får oss att reflektera över många av vår tids stora frågor.

“Naturens lagar är redan på väg

att ställa oss alla mot väggen.

Den väggen är lag av naturen.

Den saknar evangelium.

Den stora sorgen måste vi alla dela.

Då blir den möjlig att bära.”

(Den stora sorgen, ur Dikter om ljus och mörker)

Vill vi lämna efter oss en värld full av ljus, eller en värld av mörker? Genom att mötas på denna konsert kan vi tillsammans reflektera över vår planets framtid.

I samband med konserten visades även en fotoutställning i foajén på temat hållbarhet och ljus och mörker.